Reformationen, eller den protestantiska reformationen, som tog sin början på 1500-talet, var en rörelse som omdanade kristendomen och lämnade ett outplånligt avtryck på den västerländska civilisationens historia. Rörelsen, som sträckte sig från slutet av medeltiden till början av 1600-talet, hade som mål att återvända till kristendomens ursprungliga rötter och former.
EN MÅNGFALDIG RÖRELSE MED DJUPA DRIVKRAFTER
Reformationen föddes ur en komplex väv av religiösa, politiska och ekonomiska drivkrafter. Den förenade människor från olika samhällsskikt – teologer, predikanter, kungar, furstar, borgare, bönder och intellektuella – i en gemensam strävan efter förändring. Rörelsens inflytande sträckte sig långt bortom Europa och kom att forma kulturer i Nordamerika, och i mindre grad även i Sydamerika och Asien.Rörelsen var en spegel av sin tid, präglad av djupa existentiella frågor om frälsning och själens öde. Den utmanade den romersk-katolska kyrkans auktoritet, särskilt dess praxis att sälja avlatsbrev – en kritik som framfördes med kraft av Martin Luther.
KRITIK, KONFLIKT OCH FÖRNYELSE
Reformationen startade som en reformrörelse inom katolicismen men fjärmade sig gradvis genom att avvisa helgondyrkan och Maria-kulten. Denna brytning ledde till en våg av ikonoklasm, där religiösa bilder förstördes som en protest mot vad man uppfattade som avgudadyrkan.Rörelsen sammanföll med en tid av växande alfabetisering och spridning av skrifter, möjliggjord av boktryckarkonstens revolutionerande kraft. Reformatorerna, med Martin Luther i spetsen, använde denna teknik för att sprida Bibeln på folkspråk. Särskilt Luthers tyska översättning av Bibeln spelade en avgörande roll för reformationens framgång.Principen
SOLA SCRIPTURA
– "Skriften allena" – blev en central pelare för den protestantiska tron. Den betonade Bibelns absoluta auktoritet över kyrkans traditioner och hierarkier och utgjorde en teologisk grund för reformatorernas idéer.
POLITIKENS ROLL I REFORMATIONEN
Reformationen var inte bara en religiös rörelse; den hade också en stark politisk dimension. För de tyska furstarna erbjöd den en möjlighet att frigöra sig från det tysk-romerska rikets grepp. För andra monarker handlade det om att förkasta påvens auktoritet eller att stödja folkliga uppror mot impopulära härskare, som i Skottland och de spanska Nederländerna.1500-talet präglades av religiösa konflikter, från strider mellan Habsburgskejsaren och de tyska furstarna till religionskrig i Frankrike, England och Skottland. Dessa konflikter kom att definiera Europas politiska och religiösa landskap i århundraden.
EN GLOBAL SPRIDNING AV REFORMER
Reformationens startpunkt dateras ofta till den 31 oktober 1517, då Martin Luther, då en katolsk munk, spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Hans idéer spred sig snabbt, först i det tysk-romerska riket och senare i andra delar av Europa.Genom personer som Ulrich Zwingli i Zürich, Matthieu Zell och Martin Bucer i Strasbourg samt Jean Calvin i Paris, Strasbourg och Genève fick den reformatoriska rörelsen fäste i Nordvästeuropa. Trots försök att nå försoning med den katolska kyrkan ledde reformationen till en permanent splittring av kristenheten.
SLUTET PÅ EN ERA, BÖRJAN PÅ EN NY
Reformationens inverkan sträcker sig långt bortom dess slutdatum. I snäv bemärkelse avslutades den med freden i Augsburg 1555, som erkände lutherdomen som en legitim trosriktning. Andra viktiga milstolpar är Tridentinska mötets slut 1563 och westfaliska freden 1648, som satte punkt för trettioåriga kriget och etablerade ett nytt politiskt och konfessionellt system i Europa.Reformationen var inte bara en religiös omdaning, utan också en kulturell, språklig och politisk revolution. Den lade grunden för den moderna världen, med dess betoning på individuell frihet, utbildning och förhållandet mellan tro och samhälle.
