EN SYMBOLISK BÖRJANÅR
1877 tog Paris kommun beslutet att sälja två tomter belägna vid nummer 18 Boulevard Ornano i stadens 18:e arrondissement. Den totala ytan uppgick till 1880 m?, och priset fastställdes till 30 000 franc. Året därpå förvärvade den svenska församlingen ytterligare en liten tomt på 200 m?, avsedd för att bygga en bostad åt pastorn och lärarna. Två år senare köptes ännu en tomt på 120 m? för att skapa en tillfartsväg till dessa bostäder.Kyrkan ritades av den franske arkitekten C.H. Toiler, men dess fasad förskönades av en av Sveriges mest framstående arkitekter vid den tiden, Fredrik Wilhelm Scholander. Den första stenen lades i mars 1878, och den 3 november samma år kunde den svenska församlingen, efter över 200 års existens i Paris, äntligen inviga sin egen kyrka. Den fick namnet Drottning Sofia, till ära av Sveriges dåvarande drottning, och hennes son Gustav (den blivande Gustav V) närvarade vid ceremonin.Kyrkan, byggd i sandsten och utformad i korsform, hade plats för 200 personer. Dess arkitektoniska elegans och symboliska betydelse markerade en viktig milstolpe för den svenska församlingen i Paris.

PLATSENS UTMANINGAR
Trots den högtidliga invigningen skulle framtiden visa att platsen inte var utan problem. Pastor Flygare, medveten om potentiella invändningar, försökte försvara valet av plats. Han betonade de nya spårvagnslinjerna som passerade i närheten och närheten till stationen för ringjärnvägen, "Petite ceinture," som låg bara ett stenkast bort. Flygare föreställde sig ett framtida Paris där detta område skulle blomstra och där överkomliga hyror skulle locka människor att bosätta sig runt kyrkan.Ändå blev platsen snart ifrågasatt. Trots pastor Flygares visioner och argument förblev området mindre attraktivt för den svenska församlingen, och de praktiska utmaningarna började göra sig påminda.

VAR LÅG KYRKAN?
Den första svenska kyrkan i Paris är idag ett minne blott, men dess historia är fortfarande levande. Kyrkan låg på Boulevard Ornano, men exakt var är något osäkert. Forskning har visat att byggnadernas nummer på gatan har ändrats sedan dess. Det är osannolikt att kyrkan byggdes på nummer 22, trots att denna plats ofta nämns. Byggnaden på nummer 18, som byggdes samtidigt som de på nummer 20 och 22, är en mer trolig kandidat. En inskription på nummer 22 antyder att denna byggnad uppfördes 1882, fyra år efter kyrkans invigning.I boken Promenades dans toutes les rues de Paris av Marquis de Rochegude nämns att ett skandinaviskt kapell tidigare funnits på nummer 18 Boulevard Ornano. År 1907 sålde dock den svenska regeringen tomten till Société laitière Maggi. Den nya ägaren byggde det stora hus som fortfarande står där idag. Kapellet ersattes då av en smedja, och kvarteret tog en ny form.

SLUTORD
Den första Sofiakyrkan var mer än en byggnad – den var en symbol för svensk tro och gemenskap i Paris. Trots att kyrkan inte längre finns kvar, lever dess arv vidare genom de berättelser och minnen som fortsätter att föra dess historia vidare. Den står som ett tidigt kapitel i berättelsen om Svenska kyrkans närvaro i den franska huvudstaden, en närvaro som fortfarande är stark idag.