ETT ARKITEKTONISKT MÄSTERVERK I PARISEN NY BÖRJAN PÅ RUE GUYOT
År 1907 hade den svenska församlingen i Paris vuxit ur sin lilla Sofia-kyrka på rue d’Ornano. Behovet av en större, mer ändamålsenlig byggnad ledde till sökandet efter en ny tomt. Valet föll på en plats på rue Guyot (nuvarande rue Médéric), som köptes av svenska staten. För att ge denna vision liv utlystes en arkitekttävling mellan fyra franska arkitekter. Ingen av de inkomna förslagen uppfyllde dock församlingens krav, och en ny tävling annonserades år 1911.Det var i denna andra omgång som den svenske arkitekten Gustav Adolf Falk, endast 27 år gammal, stod som segrare. Trots sitt korta liv – han gick bort vid 43 års ålder – efterlämnade Falk ett betydande arkitektoniskt arv. Bland hans mest kända verk återfinns restaureringen av Banérska Palatset i Stockholm och den vackra Sankt Olovs kyrka i Skellefteå.För att förverkliga kyrkan i Paris samarbetade Falk med schweizaren Jean Naville och den parisiske arkitekten Achille-Henri Chauquet, båda erfarna byggmästare. Detta samarbete resulterade i en magnifik byggnad som fick kung Gustaf V:s välsignelse. År 1921 byggde Naville och Chauquet även den protestantiska kyrkan i Paris 19:e arrondissement, vilket ytterligare befäste deras rykte

ETT VISIONÄRT PROGRAM FÖR EN NY TID
Kyrkans design kombinerade både andliga och praktiska behov. Det ursprungliga programmet omfattade en luthersk kyrka, en stor samlingssal för gymnastik och folkdanser, ett bibliotek, den svenska skolan i Paris samt sovrum för behövande svenskar på genomresa. För att skapa en harmonisk miljö delades dessa funktioner upp i tre byggnader runt en innergård, avskild från gatan av en elegant valvgång prydd med målningar.Byggnadsarbetet tog två år och utfördes av både fransk och svensk arbetskraft. Material som tegel, marmor, granit och smidesjärn användes, varav en betydande del importerades från Sverige.

EN INTERIÖR FYLLD AV KONST OCH SYMBOLIK
Den inre utsmyckningen anförtroddes den svenske konstnären Filip Månsson, känd för sin förmåga att skapa storslagna och symboliska verk. Inspirerad av Arts and Crafts-rörelsen skapade Månsson en atmosfär som förenar medeltida och orientaliska influenser. Hans tekniska mästerskap återspeglas i användningen av kalkmålning och tempera, särskilt tekniken AL SECCO, som möjliggör detaljrikedom men kräver noggrannhet.Månssons arbete i kyrkans valvgång längs rue Médéric är ett mästerverk, där jordfärger som ockra och umbra dominerar och skapar en varm och inbjudande atmosfär. I arbetet med freskerna i kyrkans kor fick han hjälp av de svenska konstnärerna Bror Blückert och Erik Anderson, vilket resulterade i en interiör som är både andligt upplyftande och konstnärligt imponerande.

INVIGNING OCH HYLLNING TILL SVENSK ARKITEKTUR
I april 1913 invigdes kyrkan under högtidliga former i närvaro av kung Gustaf V. För sina insatser dekorerades de tre arkitekterna med Kungliga Vasaorden – en välförtjänt hyllning till deras vision och hantverksskicklighet.Den svenska kyrkan i Paris är ett strålande exempel på svensk nationalromantik, en arkitektonisk stil som växte fram i slutet av 1800-talet som ett svar på Rysslands ökande inflytande i Skandinavien. Stilen sökte uttrycka en svensk identitet genom användning av naturliga material som granit, tegel och trä.Bland andra framstående byggnader i denna stil finns Masthuggskyrkan i Göteborg och Stockholms stadshus, ritat av Ragnar Östberg. Sofiakyrkan i Paris är dock unik – den enda byggnaden i denna stil i Frankrike och ett bestående monument över svensk arkitektur utomlands.

ETT ARKITEKTONISKT ARV MED EMOTIONELL KRAFT
Som konsthistorikern Henrik Lindblad skriver:
"KYRKAN FÖRMEDLAR KÄNSLOMÄSSIGA VÄRDEN SOM VÄCKER KÄNSLOR OCH FÖRMEDLAR EN STARK KOPPLING TILL RÖTTER OCH IDENTITET."