Kyrkans statyer

På var sida står sjuarmade Menorah-ljusstakar som skänktes av fabriken Skultuna år 1900. Dessa symboliserar det djupa bandet mellan Nya testamentet och Gamla testamentet, mellan kyrkan och synagogan, mellan altaret och Jerusalems tempel.
Statyn är skapad av John Börjeson och färdigställdes år 1879. Konstnären inspirerades av den samtida franska fromheten kring Jesu heliga hjärta.
Runt koret finns ett citat från Matteus (11:28): ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.” Den ursprungliga modellen för statyn är den nyklassiska Thorvaldsen-statyn i Vor Frue Kirke i Köpenhamn.
Denna monumentala staty av den välsignande Kristus, som kallar på Anden över sina lärjungar innan han sänder dem på deras uppdrag, skapades för den första kyrkan för den svenska församlingen i Paris, på Boulevard d'Ornano.

Petrus, även känd som Simon, var en av Jesu tolv apostlar. Han var fiskare från Galiléen innan han blev Jesu lärjunge. Enligt evangelierna var han en av Jesu närmaste lärjungar och kallades ofta ”klippan”, Kefas (Petrus på latin) av Jesus, som anförtrodde honom grunden för sin kyrka. Enligt Apostlagärningarna predikade Petrus i Rom och grundade en kristen gemenskap där. Han anses ha skrivit två kanoniska brev i Nya testamentet, de så kallade Petrusbreven. Enligt traditionen korsfästes Petrus i Rom under kejsar Nero, men det sägs också att han blev korsfäst upp och ner eftersom han inte ansåg sig värdig att dö på samma sätt som sin mästare. Petrus betraktas som en av grundarna av den kristna kyrkan och den första påven i den katolska kyrkan. Han är en av de viktigaste personerna i kristendomens historia, och hans liv är väl dokumenterat i evangelierna och Apostlagärningarna i Bibeln.

Erik av Sverige var en medeltida svensk kung som regerade cirka 1120 till 1150. Han var son till Inge den äldre, som styrde Sverige cirka 1080–1125. Erik var en kristen ledare och tillskrivs spridningen av kristendomen i Sverige. Han är också känd för sina militära kampanjer, särskilt sin erövring av Norge. Eriks regeringstid präglades av en relativt fredlig och stabil period, och han anses vara en av de mest framgångsrika och mäktiga kungarna i Sveriges historia. Han mördades år 1150, men omständigheterna kring hans död är osäkra, även om det sägs ha varit ett politiskt mord. Han helgonförklarades av påve Alexander III år 1167 och firas den 18 maj.

Ansgar föddes i norra Frankrike i början av 800-talet och studerade vid klostret Corbie, som var ett viktigt centrum för lärande på den tiden. Han reste sedan på mission till Tyskland, där han grundade kyrkan i Hamburg och började omvända hedningar under Ludvig den frommes tid.
Han grundade också en teologisk skola i Hamburg som blev berömd för att utbilda många präster och biskopar. Han firas den 3 februari och betraktas som en av grundarna av det kristna Tyskland samt som en martyr.
Ansgar är också känd som Sveriges apostel eftersom han spelade en avgörande roll i kristnandet av Sverige under 800-talet. Han grundade kyrkan i Birka och katedralen i Sigtuna. Han översatte också religiösa texter till svenska för att underlätta förståelsen av kristendomen bland svenskarna och betraktas som grundaren av den svenska kyrkan.

Olaus Petri, även känd som Olaus Petri Nyckel, var en svensk pastor, predikant och reformator född 1493. Han var tvillingbror till Laurentius Petri, som blev ärkebiskop i Uppsala. Olaus Petri studerade vid universitetet i Wittenberg, där han influerades av reformationens idéer. Han återvände sedan till Sverige och började predika religiös reform på landsbygden. Han översatte också Bibeln till svenska, vilket hjälpte till att sprida de protestantiska idéerna. År 1529 organiserade Olaus och Laurentius Petri Sveriges första protestantiska synod, vilket ledde till skapandet av den svenska lutherska kyrkan.

Ett krucifix är en kristen symbol som representerar Jesu korsfästelse. Det består oftast av ett kors med en framställning av Jesus, vanligtvis i trä eller metall. Krucifixet används som föremål för personlig andakt eller dekoration i kyrkor och gudstjänstlokaler.

Martin Luther sa om Maria:
"Maria lär oss, genom exemplet från sin erfarenhet och sina ord, hur man ska känna igen, älska och prisa Gud" (Magnificat, s. 38–39).
Maria är en viktig biblisk gestalt. Hon är arvtagerska till de stora kvinnliga förebilderna i Gamla testamentet, som Sara, Isaks mor, eller Hanna, Samuels mor. Maria upptäcker att Gud gör det möjligt som tidigare varit otänkbart. Även om Maria finner sin plats i frälsningshistorien genom sitt första "ja" till ängeln Gabriels budskap, präglas hennes liv av flera andra förtroendefulla "ja" som väver samman hennes historia.
Som detta "ja" i Magnificat, ett sjungande och poetiskt "ja" till Gud som har gjort stora ting för henne, ett "ja" till den Gud som tar de svagas parti mot de mäktiga. Eller det tysta "ja" inför kungarnas tillbedjan, trots att myrran som de bär med sig – använd för balsamering av de döda – kastar en hotfull skugga över det nyfödda barnets liv. Eller ett annat "ja" vid bröllopet i Kana, ett moders-"ja": "Ja, min son kommer att hjälpa er", ett "ja" som övervinner Jesu tvekan och inleder hans tjänst.
Martin Luther hjälper oss att undvika att idealisera Maria, men att älska henne för det hon kan lära oss om lärjungens sårbarhet, om trons svaghet, men också om uthållighet. För vid korsens fot står denna judiska och modiga kvinna, som återigen accepterar att bli mor och bli matriark för Jesu lärjungar.

Gudmar Olovson föddes 1936 i Boden, Sverige. Han studerade skulptur vid Kungliga Akademien i Stockholm 1955–1959 och flyttade till Paris 1960 med ett stipendium.
Olovsons verk ”Bedjande händer” uttrycker troendes förtröstan på Gud, med händerna riktade nedåt som en symbol för att ta emot innan man ber.